Finsk tidskrift
Finsk tidskrift har givits ut sedan 1876 och utkommer fortfarande. Samlingen Finsk Tidskrift har gjorts med lov av utgivarföreningen Granskaren. Filosofia.fi tackar författarnas släktingar som givit lov att publicera artiklarna.
(c) Upphovsrätten till texterna tillkommer författarnas släktingar. Digital kopia Filosofia.fi.
Digitaliseringsplanen är gjord av FD Stefan Nygård, Helsingfors universitet.
Samlingen i Filosofia.fi:s arkivformat
I
Robert Tigerstedt, Naturforskningens mål och gränser, 1878
[Ofta citerad kunskapsteoretisk artikel av fysiologen RT i Emil du Bois-Reymonds anda]
Hjalmar Neiglick, Om exakta metoder i psykologin, 1887
[Trots sina relativt få vetenskapliga arbeten betraktas Neiglick allmänt som den empiristiska psykologins och filosofins grundläggare i Finland]
Thiodolf Rein, Om parallellteorin i psykologin, 1892
Edvard Westermarck, Professor Reins kritik av den monistiska själsteorien, 1892
Nietzschedebatten 1901
[sex bidrag: Th. Rein (3), Gerda von Mickwitz (2) och Rolf Lagerborg(1)]
Rafael Karsten, Till frågan om förhållandet mellan religion och moral, 1906
Edvard Westermarck, Magins inflytande på sederna och rättsbegreppen, 1906
Allan Törnudd, Den pragmatiska metoden, 1914
Rafael Karsten, Moral och politik, 1922
Ernst von Wendt, Filosofiska professorer och politiska utnämningar. Konturer under ett sekel, 1922
Rolf Lagerborg, "Behaviorism." En bolsjevism inom psykologin, 1927
Rolf Lagerborg, Parafysikens sällsamheter, 1927
Edvard Westermarck, Den moraliska intuitionen, 1932
G. H. von Wright, Induktionsproblemet och kunskapens gränser, 1941
II
A. F. Soldan, Herbart och Rein, 1877-78
[Soldan var en självlärd filosof – och kemist, ingenjör, uppfinnare, myntverkschef ... – som utövade stort inflytande på Neiglick, Ruin, Juhani Aho m.fl. och som bidrog till hegelianismens dekonstruktion i Finland genom att introducera Herbart och Lotze]
Robert Tigerstedt, Ur den nyare naturfilosofin. Det verkliga i förnimmelsen, 1879
Nekrolog över J. V. Snellman, 1881
F R. Wetterhof, Tolstoyism i Finland, 1895 [Kring Arvid Järnefelt]
Edvard Westermarck, Sinnesrörelserna och deras kroppsliga uttryck, 1896
Waldemar Ruin, Lyckan i barnets århundrade, 1904
[W. R. skötte vid den här tidpunkten professuren i filosofi vid HU och är en lite bortglömd filosofisk storhet, Helsingfors universitets rektor, prof. i pedagogik, känd för sitt formfulländade språk i tal och skrift].
Edvard Westermarck, Herbert Spencer, 1904
Rolf Lagerborg, Konstnjutningens fysiologi, 1907
Thiodolf Rein, Harald Høffding, 1911[1904?]
Henning Söderhjelm, Modern religionsforskning, 1913 [väntar på publikationsrätt!]
Rolf Lagerborg, Psykoanalysen i konstfilosofin, 1918
Rolf Lagerborg, Till Rob. Tigerstedts Vetenskapslära. Några tillägg, I-III, 1920
[Den här diskussionen sammanställdes också till en bok]
Rolf Lagerborg, Naturuppfattningens nydaning, I-II, 1920
Einar Tegen, Fenomenalismen och Upsalafilosofien, 1921
[Forsättn. på Tigerstedt-Lagerborg-diskussionen]
Rafael Karsten, Primitivt tänkande, 1931
[Redogör för fransk sociologisk filosofi (Lévy-Bruhl)]
Gunnar Landtman, Dödsstraffet, 1932 [En filosofs syn på frågan]
G. H. von Wright, Filosofien och vetenskaperna, 1946
III
Waldemar Ruin, Om pedagogisk optimism, 1889
Henning Söderhjelm, Modern psykologi, 1915 [väntar på publikationsrätt!]
G. G. Rosenqvist, Naturvetenskap och världsåskådning, 1914
[I anledning av Federleys artikel, polemiken om monismen fortsätter i följande årgång]
Kalle Sandelin, Personlighetsprincipen i Harald Høffdings filosofi I-II, 1922
[Höffding föreläste om detta ämne vid HU vårterminen 1911]
Oklara publikationsrätter
Är du ättling till en av författarna nedan, ta gärna kontakt och ge oss lov att publicera artikeln! fifi (a) abo.fi.
E. N. Tigerstedt, Religionen och tiden, 1930 [Religionsfilosofisk betraktelse]
G. A. Lundell, Framtidens fråga inom filosofin, 1903
[lärare och senare redaktör för Borgåbladet som redogör för Baselprofessorn Karl Joëls tankar om viljans frihet]
Harry Federley, Den monistiska världsåskådningen, 1914 [H.F. var biolog med intresse för världsåkådningsfrågor, även känd för sitt rashygieniska intresse]
Ragnar Granit, Intelligens och Esprit, 1922
Max Söderman, Logisk empirism, 1936
Urvalet har gjorts med hänsyn till representativitet. Målsättningen har dels varit att få med de ”stora” namnen inom finsk filosofi runt sekelskiftet 1900, också sådana som var centrala aktörer på sin tid men som numera är så gott som bortglömda i filosofiska sammanhang, dels att låta texter exemplifiera de olika ämnesområden – som inte alltid faller inom ramen för filosofi i sträng mening – som finska filosofer under ifrågavarande period ägnade sig åt.
Anmälningar har inte tagits med. Detsamma gäller i huvudsak också polemiker – eventuellt kunde man i tredje skedet också ta med några intressanta recensioner (vid behov kan jag återkomma med förslag på sådana). Presentationer av andra filosofer och filosofier har i huvudsak lämnats utanför urvalet, med Reins presentation av Höffding och Westermarcks av Spencer som undantag.
För en del artiklar har jag bifogat kommentarer inom klamrar.