Turku

Filosoficafé i Åbo hösten 2015


11.10 Filosof Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola (Stockholm)

Tema: ”Livet efter döden: Patocka, Derrida, Heidegger”

Synopsis:  Mot slutet av sitt liv skisserar den tjeckiske fenomenologen och människorättsaktivisten Jan Patocka på en text om ”Livet efter döden”. Han ställer sig där frågan om hur vi som sekulära filosofer kan tala om de dödas efter- eller kvarlevnad. Utifrån hans fråga visar jag hur tematiken har både en föregångare och en efterföljare i Heidegger och Derrida. Den förre talade om ett särskilt sätt att ”vara-med-de-döda” och den senare skisserade möjligheten av ”det spektralas/spökligas fenomenologi”. Framställningen är en del av en större studie under arbete, med den preliminära titeln: Being with the dead: burial, ancestrality, and the origin of historical consciousness”. Under måndagen presenteras ytterligare ett delkapitel, som berör anfäderskult vid ämnet filosofi vid Åbo Akademi (Arken) kl. 18.

 

25.10 Journalist Fredrik Edin, kulturredatör på tidningen Arbetaren (Malmö)

Tema: "En partisk journalists bekännelser." Läs Edins blogg här.

 

22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


Väitöstilaisuus/Disputation 18.9, 12:15
Åbo Akademi
Arken, Armfelt
Tehtaankatu 2/Fabriksgatan 2

FL Yrsa Neuman: Standing Before a Sentence. Moore's paradox and a perspective from within language
http://www.doria.fi/handle/10024/113681

Vastaväittelijä/Opponent: Kevin Cahill, Universitetet i Bergen
Kustos: Prof. Martin Gustafsson, Åbo Akademi

Filosoficafé i Åbo hösten 2015


13.9 Filosof Ylva Gustafsson, Åbo Akademi

Tema: "Vad är en kropp? Tankar om kroppens filosofi."

 

11.10 Filosof Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola (Stockholm)

Tema: ”Livet efter döden: Patocka, Derrida, Heidegger”

Synopsis:  Mot slutet av sitt liv skisserar den tjeckiske fenomenologen och människorättsaktivisten Jan Patocka på en text om ”Livet efter döden”. Han ställer sig där frågan om hur vi som sekulära filosofer kan tala om de dödas efter- eller kvarlevnad. Utifrån hans fråga visar jag hur tematiken har både en föregångare och en efterföljare i Heidegger och Derrida. Den förre talade om ett särskilt sätt att ”vara-med-de-döda” och den senare skisserade möjligheten av ”det spektralas/spökligas fenomenologi”. Framställningen är en del av en större studie under arbete, med den preliminära titeln: Being with the dead: burial, ancestrality, and the origin of historical consciousness”. Under måndagen presenteras ytterligare ett delkapitel, som berör anfäderskult vid ämnet filosofi vid Åbo Akademi (Arken) kl. 18.

 

25.10 Journalist Fredrik Edin, kulturredatör på tidningen Arbetaren (Malmö)

Tema: "En partisk journalists bekännelser."

 

22.11 Teolog Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi med kompetens i religionsfilosofi vid Lunds universitet

Tema: "Drömmen om en annan värld: Teologiska motiv inom samtida politisk filosofi."

Synopsis: Ett av de mer remarkabla dragen i det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets filosofi är det förnyade intresset för teologiska tankefigurer. Detta gäller i synnerhet den politiska filosofin som hämtar näring ur den visionär potential som ibland annat det bibliska arvet rymmer. Men utgångspunkt i sin nyligen publicerade studie Den gudomliga historien: Om profetism, messianism och andens utveckling diskuterar Jayne Svenungsson några av dessa utvecklingar. Med anknytning till tänkare som Jacques Derrida, Gianni Vattimo, Giorgio Agamben och Alain Badiou belyser hon en debatt som återaktualiserar det bibliska arvets spann mellan utopiska risker och profetiska möjligheter – en debatt som också speglar filosofernas sinsemellan olika syn på lag, rättvisa och parlamentarismens möjligheter.

 

29.11 Författare, historiker och kulturskribent Åsa Linderborg, kulturchef för tidningen Aftonbladet (Stockholm)

Tema: "Negerboll och nättroll."

Synopsis: Identitetspolitiken ritar om det offentliga samtalet. Maktstrukturer kring kön, ras och sexualitet avslöjas och friläggs när underordande grupper får en egen ideologi och terminologi – och energi! Men vad är egentligen identitetspolitik? Är den ett vänsterprojekt eller splittrar den de kulturradikala krafterna? Vad skiljer HBTQ-rörelsens identitetspolitiska projekt från högerextremisternas nationalism? Åsa Linderborg delar med sig av sina svenska erfarenheter av den svenska debatten om Tintin, svenskheten och rätten att älska vem man vill.

 

13.12 Historiker och författare Rasmus Fleischer, Stockholm

Tema: Meddelas senare. Läs Fleischers blogg här.

OBS!! Start kl. 17.30 denna gång!

 

Plats: Varje filosoficafé ordnas vid restaurang Skolan (Historiesalen), Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17-19.

 

Fritt inträde & alla välkomna!


21.5 Filosoficafé i Åbo - Striden om framtiden - Sharon Rider

OBS!! Filosoficafé denna gång på torsdag kl. 17 (21.5) och inte söndag som brukligt. Filosoficafét hålls denna gång i ett av rummen på restaurang skolans andra våning och inte i historiesalen.

Inledare: Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet
Tema: Striden om framtiden:  utbildning som värde och medel
Tid: Torsdagen 21.5. kl. 17-19.
Plats: Restaurang Skolans andra våning, Eriksgatan 18, Åbo.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!

Synopsis

När man diskuterar utbildningens mening och mål i Europa idag, inte minst när det gäller den högre utbildning, återkommer vissa grundläggande begrepp: “kvalité”, “rättssäkerhet”, “anställningsbarhet”, “likvärdighet”, “valfrihet”, “akademisk frihet”, “professionalism”, “öppenhet”, “innovation”, mm. Men beroende på vilken grundidé man har om utbildningens roll för samhället och för individen, har dessa ord delvis olika och stundtals även närmast motsatta innebörder. Sharon Rider kommer att diskutera ett antal sådana begrepp i ljuset av två idealtypiska gestaltningar av framför allt den högre utbildning: "det Klassisk Moderna Universitetet” och “det Globala Multiversitet”.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/878473085528271/

UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikkö

Holhous ja huolenpito -seminaari

21.4. 2015 klo 9.30-13.00, Turun yliopisto, Calonia-rakennus, luentosali Cal4

 

UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikkö järjestää yhdessä Turun yliopiston filosofian oppiaineen kanssa 21.4.2015 seminaarin aiheesta ”Holhous ja huolenpito”. Seminaarissa tarkastellaan eri tieteiden näkökulmasta kysymystä siitä, miten ja missä määrin yksilöiden toimintaa voidaan ja pitää rajoittaa heidän terveytensä ja hyvinvointinsa edistämiseksi.

 

Mikä on liiallista holhoamista? Missä määrin olemme velvoitettuja pitämään huolta toisista? Missä määrin yksilön pitää antaa käyttäytyä itselleen vaarallisella tavalla? Millaisia riskejä saamme ottaa oman terveytemme suhteen? Entä miten lapsista ja eritavoin sairaista tulisi huolehtia? Milloin ja millä ehdoin sairaus oikeuttaa holhoamisen? Mikä on holhoamisen ja huolenpidon ero, vai onko niillä eroa? Seminaarin tavoitteena on monipuolinen ja monitieteinen lähestyminen näihin ja muihin holhoamiseen ja huolenpitoon liittyviin kysymyksiin.


Tapahtuma on jatkoa viime vuonna järjestetylle Tieteen luotettavuus ja terveystutkimuksen journalismin etiikka" -seminaarille. Seminaari on kaikille avoin ja maksuton. Seminaari sopii erityisesti aiheesta kiinnostuneille tutkijoille, opiskelijoille ja muille terveys- sekä sosiaalialan ammattilaisille.

 

Seminaarin ohjelma:

9.30 UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikön pääsihteeri Rosa Rantanen: Avaussanat

9.45 Terveystieteiden tohtori, dosentti Lauri Kuosmanen (Turun yliopisto, Hoitotieteen laitos): Voiko pakolla hoitaa?

10.25 Dosentti, lastentautien erikoislääkäri Samuli Rautava (Turun yliopisto): Tietääkö lastenlääkäri paremmin? - Lapsen holhoaminen orastavasta autonomiasta huolehtimisena

11.05 Tauko

11.25 Valtiotieteiden maisteri, tutkija Katariina Warpenius (THL, Alkoholi ja huumeet -yksikkö): Itku pitkästä ilosta? Alkoholipoliittisen sääntelyn ambivalenssit - esimerkkinä yökerhojen aukioloaikojen rajoitukset

12.05 Filosofian tohtori, dosentti Juho Ritola (Turun yliopisto, Filosofian oppiaine): Vapaata laskua?

12.45 UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikön puheenjohtaja Helena Siipi: Päätössanat ja yleinen keskustelu

13.00 Seminaari päättyy

 

Yhteydenotot: Rosa Rantanen, rprant at utu.fi


Väitös: Beyond Germany Fragmented. The Idea of the Golden Age in Friedrich Schlegel’s Early Romantic Philosophy of History

Turku, Kaivokatu 12

28.3.2015 klo 12:00


Lauantaina 28. maaliskuuta 2015 kello 12 esitetään Turun yliopistossa julkisesti tarkastettavaksi FM Asko Nivalan väitöskirja ”Beyond Germany Fragmented. The Idea of the Golden Age in Friedrich Schlegel’s Early Romantic Philosophy of History” (Hajanaisen Saksan tuolla puolla. Kulta-ajan idea Friedrich Schlegelin varhaisromanttisessa  historianfilosofiassa).Virallisena vastaväittäjänä toimii Associate Professor Robert S. Leventhal The College of William & Mary -yliopistosta Virginiasta Yhdysvalloista ja kustoksena professori Hannu Salmi Turun yliopistosta.


Guest lecture by Robert Leventhal

 

Welcome to the guest lecture by Associate Professor Robert Leventhal (The College of William and Mary, Williamsburg, USA)

 

“Making the Case: Psychological Case Histories and German Literature, 1750-1830” on Friday 27 March 2015 at 12-14, Jäntere seminar room (E121), Minerva, 1st floor, Kaivokatu 12, Turku.

 

The lecture is organised by The Romantic Era Research Group (RERG) http://www.utu.fi/en/units/hum/units/culturalhistory/research/Pages/rerg.aspx and the Department of Cultural History.

 

Robert Leventhal received his Ph.D. in German Literature and Thought from Stanford University. He has taught at the University of California at Santa Cruz, Washington University in St. Louis, and the University of Virginia prior to William and Mary. His research is currently focused on the emergence of the psychological case history at the crossroads between literature and medicine 1750-1830, on which he is completing a book Making the Case: Psychological Case Histories and the Emergence of Modern German Literature. His other project concerns the Spinoza-Renaissance in Germany, 1750-1800, in which he is focused on Herder's early Spinoza reception and studies 1768-1778, a transcription of the "Blue Notebooks," and Herder's Gott, einige Gespraeche (1787). He has written on G.E. Lessing, J.G. Herder, F. Schlegel, Kant,  Karl Philipp Moritz, Marcus Herz, Kafka, Thomas Bernhard, Wim Wenders, Jewish Identity and Community in Munich, and, most recently, the birth of Kriegsarzneywissenschaft (War Medicine) in Germany, 1700-1763 in Stefanie Stockhorst, ed., Krieg und Frieden (Wehrhahn, 2014). Forthcoming articles include "The Jew as Respondent, Confidant, and Proxy: Marcus Herz and Immanuel Kant, 1770-1797" in a volume entitled On the Word of a Jew: Oaths, Testimonies, and the Nature of Trust (Oxford: The Littman Library,  2016)  and "Friedrich Schlegel's Lessing and the Enlightenment," in Johannes Endres, ed., Friedrich-Schlegel-Handbuch (Stuttgart: Metzler, 2015).


Tervetuloa monitieteiseen "Kuoleman tieteellinen tutkiminen: menetelmät, aineistot ja etiikka" -seminaariin!

Seminaari pidetään Turun yliopistolla (Janus-sali, Sirkkalan kasarmialue, Kaivokatu 12, 1. krs. T53 Artium) torstaina 9.10.2014 klo 9.00 – 17.00.  Seminaari sopii kuolemantutkimuksen parissa työskenteleville tai siitä kiinnostuneille tutkijoille ja muille ammattilaisille sekä opiskeljoille.

Seminaari on kaikille avoin ja maksuton, ei ennakkoilmoittautumista. Lounaat ja kahvitauot omakustanteisia.

Seminaarin järjestää Suomalaisen Kuolemantutkimuksen Seura Ry yhteistyössä Turun yliopiston kulttuurihistorian oppiaineen kanssa.

Lisätietoja alla sekä seminaarin nettisivuilla osoiteessa http://tanatologia2014.wordpress.com/

 

Ystävällisin terveisin,

Rosa Rantanen

 

********

Kuoleman tieteellinen tutkiminen: menetelmät, aineistot ja etiikka - Suomalaisen Kuolemantutkimuksen Seuran (SKTS) monitieteinen seminaari

Turun yliopisto, 9.10.2014

Keynote-puhuja: Ph.D., dos. Benita Heiskanen (Turun yliopisto, The John Morton Center for North American Studies)

Kuolemantutkimusta eli tanatologiaa tehdään Suomessa useilla eri tieteenaloilla. Tutkittavat aiheet liittyvät usein yhteiskunnallista keskustelua herättäviin eettisiin kysymyksiin ja ihmisten arkielämää koskettaviin teemoihin, kuten eutanasiaan, elinsiirtoihin, kloonaukseen, lapsikuolemiin ja itsemurhiin. Ulkopuolisissa kuolemantutkimus saattaa herättää hämmennystä: aihetta pidetään raskaana tai outona. Tutkittavat aiheet ja käytettävät aineistot herättävät myös itsessään eettisiä kysymyksiä; toisinaan taas tutkimusaiheiden tabuluontoisuus haittaa tutkimustuloksista käytävää julkista keskustelua. Näistä tanatologiaan liitetyistä, osin kielteisistäkin mielikuvista johtuen kaikki kuolemaa tutkivat eivät välttämättä miellä itseään “kuolemantutkijoiksi”. Keskustelu kuolemantutkimuksen menetelmistä, käytetyistä aineistoista ja eettisistä kysymyksistä on kuitenkin tärkeää riippumatta siitä, tiedostetaanko oma tutkijapositio vai ei.

Suomalaisen Kuolemantutkimuksen Seura Ry järjestää kuolemantutkijoille ja alasta kiinnostuneille opiskelijoille monitieteisen seminaarin, jossa tarkastellaan tanatologian erityispiirteitä ja kartoitetaan Suomessa tehtävää kuolemantutkimusta. Seminaarissa pohditaan tanatologian tutkimusmenetelmiä, näkökulmia, tutkimusaineistoja ja kuolemaan ja kuolemantutkimukseen liittyviä eettisiä kysymyksiä. Lisäksi tarkastellaan  kuolemantutkimuksen yhteiskunnallisia ulottuvuuksia sekä ihmisten suhtautumista kuolemantutkimukseen.


Rethinking Emile Durkheim: Two Guest Lectures

Michael Halewood, Senior Lecturer, Department of Sociology, University of Essex (UK)

Thursday 8. 5. 2014

10 am – 2 pm

 

Calonia (Faculty of Law)

University of Turku

Caloniankuja 3

20500 Turku

 

“The Social is Natural”

Thursday 8. 5. 2014, 10 am, Lecture Hall Calonia 2

 

Bruno Latour has, notoriously, seemed to undermine some of the most important concepts and assumptions of sociology. He has questioned the very existence of “the social” itself, as well as the validity of purely “social” explanations. Many elements of his argument could be seen as aimed at the work and approach of Durkheim.

 

In this talk, I aim to present some of my thoughts based on a recent re-reading of Durkheim in the light of Latour’s critique. My aim is not to defend Durkheim against Latour, nor do I want to say that Durkheim is “right”. However, I do want to suggest that Durkheim may have been maligned. He does get things wrong (to my mind) but in an interesting way. We may have underestimated the strangeness of Durkheim’s argument. In order to outline this strangeness I will insist that, for Durkheim, society and nature are not opposed for the social is natural. Furthermore, I will argue that the concept of society is a problematic one for Durkheim and he never manages to define it. It seems that not only can animals have societies (in the Durkheimian sense) but that societies are based on association. This will bring us back to Latour, in that he wants to set out his own “sociology of associations”.

 

 

“Toward a “Philosophy of the Social”: Sociology, Philosophy and Speculation”

Thursday 8. 5. 2014, 12 pm, Lecture Hall Calonia 2

 

In recent years there has been something of a resurgence in interest in the relationship between philosophy and sociology. This has involved a shift away from the traditional philosophy of social science. Even more recently, there has been a suggestion that we should, or could, use speculation as an important tool within sociology.

 

In this lecture, I will not talk about speculative realism. Instead, I will suggest that we can learn from the late work of Durkheim (The Elementary Forms of Religious Life), that such concerns have a long history. I will argue that Durkheim developed a kind of philosophy of the social, though he did not refer to his work in such terms. I will look at: Durkheim’s approach to “Things” and “Force”; whether his categories are Social or Natural; his discussions of Collectivity and Totality. Rather than argue that we should somehow agree with Durkheim, I will suggest that he points up the kind of problems which endure within sociology and which still need addressing philosophically. I will conclude by building on the work of Isabelle Stengers and Bruno Karsenti in order to sketch my own approach which I have termed “the philosophy of the social” and the opportunities and constraints that are offered by speculation.

 

Michael Halewood is a Senior Lecturer at the University of Essex (UK). http://www.essex.ac.uk/sociology/staff/profile.aspx?ID=132

 

His research covers the intersection between philosophy and social theory and he has written on topics such as the work of A. N Whitehead, the concept of the social and its relation to the natural, the body, sexual difference, contemporary theorizations of subjectivity and materiality, and the work of Marx, Gilles Deleuze, Judith Butler and John Dewey in various journals such as: 'The British Journal of Sociology'; 'Theory, Culture and Society' and 'Configurations'. His last book "A. N. Whitehead and Social Theory. Tracing a Culture of Thought" has recently been reprinted in paperback. Currently, he is working on a book titled "Rethinking the Social. Towards a Philosophy of the Social" which revisits the work of Durkheim, Marx and Weber in light of contemporary concerns. He will base his lectures on some of the material developed in the preparation of this text.

 

For further information concerning the guest lectures please contact Seppo Poutanen ( – tel- 0407238993).


Professori emeritus Manfred Frankin (Tübingenin ylipisto) vierailu Turun yliopistossa 24.-25.4. 

Professori Frank on johtava varhaisromanttisen filosofian tutkija, jonka kiinnostuksen kohteisiin kuuluu myös tämänhetkinen analyyttinen mielen filosofia (philosophy of mind) ja sen yhteys klassiseen filosofiaan, erityisesti juuri romantiikan aikakauden filosofiaan.

 

Prof. Frank pitää perjantaina 25.4. klo 14-16 Publicumin luentosalissa IV luennon aiheesta ”From Fichte’s ’Original Insight’ to a Moderate Defense of Self-Representationalism”.

“Self-representationalism” is a relatively recently explored view on the nature of occurrent mental states which we are used to calling “conscious”. Some of its main representatives, Charles Siewert, Terence Horgan, Uriah Kriegel and Kenneth Williford have recently proved curious about classical phenomenology and even some achievements of the so called ‘Heidelberg School’. With some important differences of emphasis and interpretation, these authors think that (1) all consciousness is representational or intentional, and that representation or intentionality is, in general, the appropriate basic term for any philosophy of mind. And secondly they maintain that (2) those and only those acts or experiences may pass for “conscious” that, in addition to their intentional (or representational) object, co-represent themselves. This co- (or peripheral) representation of the conscious episode itself does not, on this view, come about by a different, higher-order act or by an inner duplication (“reflection”), but is, rather, thought to be “built-into” the primitive experience itself (hence the appellation “Same-Order Theory”). This form of self-awareness is supposed to be “ubiquitous”, occurring wherever mental states occur as conscious events.

Self-representationalism thereby embraces a basic conviction of Fichte as it was presented in Henrich’s ground-breaking text on “Fichte’s Original Insight” (in 1966). Differently than Fichte, self-representationalists keep sticking to ‘representation’ as the basic core concept in understanding the problem of self-awareness – and thereby adopt the erroneous “reflection model of self-consciousness”. This is what the lecture turns against, defending a ‘pre-reflective’ model of self-awareness. Constructing his argument on the thought of Michael Tye, Tyler Burge and Jean-Paul Sartre, a model is proposed in which the non-objectuality and transparency of self-awareness appears compatible with a concept of representation of outer reality.


Syndicate content