Filosofi i gymnasiet

Hurudan filosofi matas de finlandssvenska gymnasisterna med?
Filosofiportalens svenska filosofiska ordbok utökas och uppdateras under sommaren, främst med termer och filosofer som kan behövas av gymnasieelever i filosofi och livsåskådning. För att få en uppfattning om vilka uppslagsord som kan behövas har jag som praktikant på portalen gått igenom läroplanerna, studentexamensfrågorna (1986-2008) och de vanligaste läroböckerna. I första hand är gymnasiets filosofikurser breda och allmänbildande, men en genomgång av materialet avslöjar ändå vissa tendenser.

Filosofihistorisk allmänbildning mot djup kännedom om filosofiska frågeställningar
En vattendelare bland läroböckerna verkar vara det val som alla författare ställts inför: hur mycket allmänbildande filosofihistoriskt material måste inkluderas innan man kan närma sig mera avgränsade filosofiska frågor? Valet står mellan ett tematiskt eller ett historiskt kronologiskt upplägg. Problemet med det historiska upplägget är att alltför grundliga genomgångar av filosofer och skolbildningar lätt reducerar filosofikurserna till kurser i filosofins historia. Samtidigt kan ett renodlat tematiskt upplägg leda till väl korthuggna behandlingar av de filosofiska frågeställningarna. Dessa kan då bli svåra att smälta eller till och med kännas irrelevanta för den som inte redan är bekant med filosofiskt arbete. Att detta är en verklig svårighet visar sig i de stora skillnaderna i upplägget bland läroböckerna.

Två motpoler bland läroböckerna är Richard Osbornes Filosofi för nybörjare (1995) och Wahlström & Hertzbergs Hur tänker du? Filosofiska frågor (1995). Osbornes bok är en illustrerad kronologisk genomgång av filosofer och deras centrala idéer från Thales till Derrida. Den filosofihistoriska genomgången av 2500 år på dryga 200 sidor blir ytlig och går inte desto mera in på särskilda filosofiska problem eller frågor. Kontrasten till Wahlström & Hertzberg blir stor eftersom de endast lyfter upp filosofer som har anknytning till de filosofiska frågeställningar de valt att behandla. Deras lärobok, med en klar språkfilosofisk ansats, behandlar få namn i filosofihistorien och kommer snabbt in på rätt djupgående filosofiska problem.

Vad anser författarna vara mest väsentligt för nybörjare i filosofi? Lärobokens begränsning tvingar dem att välja. Till exempel anser Wahlström & Hertzberg att studenterna först bör bekanta sig olika filosofiska frågeställningar, och i andra hand de filosofiska skolbildningar och traditioner dessa historiskt sett hör hemma i. För Osborne är förhållandet i stort sett omvänt; först kommer genomgången av traditionen och filosofiska frågeställningar behandlas enbart som en viss filosofs inlägg i historiska diskussioner. De två olika verken löper därmed två olika sorters risker. Osbornes upptagenhet av filosofihistorien gör det svårt att se vad filosofi är utöver filosofiska traditioner och skolbildningar. I Wahlström & Hertzbergs fall finns risken att fokuseringen på filosofiska frågor går så långt, att följden blir att allmänbildningen lider och eleverna behöver bredvidläsning av allmänna översiktsverk. Ett exempel på detta hos Wahlström & Hertzberg är hur snabbt de dyker in på rätt specifika uppfattningar om filosofi: redan på sidan 13 i Hur tänker du? kommer Wittgensteins tankar om att ”filosofin lämnar allt som det är” in. För gymnasiets introduktionskurs i filosofi kan Wittgensteins påstående, utan ett filosofihistoriskt sammanhang, förbli oförståeligt eller missförstås.  

De 20 mest nämnda filosoferna
Trots skillnader finns det ändå vissa filosofer som ingen läroboksförfattare glömmer. Den mest populära filosofen, räknat utgående från antal hänvisningar i läroböckerna, är utan tvekan Immanuel Kant. Hans kategoriska imperativ får uppmärksamhet i så gott som alla läroböcker, oberoende upplägg och infallsvinkel. Efter Kant är de populäraste filosoferna i läroböckerna följande:

Aristoteles
Bacon, Francis
Beauvoir, Simon de
Bentham
Descartes, René
Hume, D.
Hegel, C.F.
Hobbes, Thomas
Kierkegaard, Søren
Locke, J.
Marx, K.
Mill. J. S.
Nietzsche, F.
Platon
Rousseau, J. J.
Sartre, J.-P.
Sokrates
Wittgenstein, L.
von Wright, G. H.

Listans alla internationella ”superkändisar” förvånar knappast någon. Intressantare är populariteten hos de förhållandevis mindre kända filosoferna; von Wright hör hemma i finländska läroböcker, medan Simon de Beauvoirs plats kan försvaras med att den motverkar läroböckernas höga ”gubbfaktor”.

Vilka frågor ställs i studentexamen?
De senaste årens studentexamensfrågor visar att det inte är filosofihistoria som gymnasisterna borde plugga mest. I frågorna prioriteras det egna tänkandet och filosofisk argumentation, medan sakkännedom om inflytelserika filosofer inom vissa frågor mera krävs för att få full poäng. Enligt gymnasiets läroplan i filosofi bedöms eleverna i enlighet med vilken framgång de ”tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar.” Detta syns i att studentexamensfrågorna oftast är tematiska och mera sällan går in på ett visst begrepp hos en viss filosof. Studentexamensfrågornas olika temaområden är byggda kring gymnasiets fyra kurser i filosofi, i grova drag alltså metafysik och filosofins väsen, epistemologi och vetenskapsteori, etik och samhällsfilosofi.  De senaste fem åren har frågorna handlat om bland annat frihet/determinism, skillnader i förklaringar inom olika vetenskaper, rättviseteorier, sanningsteorier, vad filosofi är och dess delområden och olika frågor om metafysik. Ett ganska gott typexempel av den allmänna hållningen är studentfrågan 2008 ”Redogör för kausalitetsbegreppet i vetenskapen och vardagen” (min övers.). Den allmänna hållningen utesluter naturligtvis inte att specifika begrepp och filosofer blir viktiga för att få goda resultat. I frågan ovan förväntas studenten först veta vad kausalitet betyder och hur begreppet användning i vetenskapen skiljer sig från vardagen. Men för full poäng är det också önskvärt, enligt bedömningsrekommendationerna, att studenten nämner tänkare som Hume och Kant och till exempel känner till skillnaden mellan kausalitet och teleologi.

Nya böcker och gratismaterial på nätet
Att både det egna filosofiska tänkandet och sakkännedom är viktigt i studentexamen ställer ganska omfattande krav på läromedlen. ”Helhetsböcker”, som t.ex. Esa Saarinens Filosofi (1995), som under min egen tid i gymnasiet användes för alla kurser i gymnasiefilosofin, kan inte stå för sig själva om man ser till omfånget på studentexamensfrågorna. Äldre böcker har skapats för tiden före ämnesrealen. Att mera ingående och uppslagsrika läromedel behövs syns också i Söderströms nya serie Öppna frågor. Serien består av en skild lärobok för de fyra olika delområdena i gymnasiefilosofin (serien blir komplett i höst).

Utöver läroböckerna är även open access-material, som till exempel filosofiportalens svenska filosofiska ordbok, ett effektivt sätt att stöda den breda och grundläggande kunskap som gymnasieeleverna behöver.

På finska finns ett rätt bra material för övning inför ämnesrealen i filosofi på Yle:s sidor, men ingenting på svenska än så länge:
http://oppiminen.yle.fi/abitreenit_reaali_filosofia

Filosofia.fi planerar en svensk samlingssida för undervisningsstöd i filosofi. Har du önskemål/kommentarer/material, ta kontakt! fifi @ abo.fi – eller diskutera i kommentarfältet nedan.

Jonas Ahlskog, FM, praktikant på Filosofia.fi på svenska

Länkar

Feto: Filosofian ja elämänkatsomustiedon opettajat, Feto ry.
På Feto:s sidor finns studentexamensfrågorna publicerade.
Filosofisk ordbok av Martin Nybom och Göran Torrkulla i Filosofia.fi


Filosofiläroböcker för gymnasiet på svenska
:

Andrén, Pontara, Tännsjö, Filosofi och samhälle (Köpenhamn 1978).
Hertzberg & Wahlström, Hur tänker du? Filosofiska frågor (Esbo 1995).
Hertzberg & Wahlström Tänk vidare! Fördjupad filosofi (Esbo 1997).
Osborne, Richard, Filosofi för nybörjare (Stockholm 1995).
Saarinen, Esa, Filosofi (Borgå 1995).
Klockars, Nordström, Silvast, Österman, Öppna frågor 1: Introduktion till filosofin (Borgå 2007).
Klockars, Silvast, Teir, Österman, Öppna frågor 2: Etik (Borgå 2008).
Klockars, Silvast, Teir, Österman, Öppna frågor 3: Kunskap och verklighet (Borgå 2008).
Klockars, Nordström, Silvast, Teir, Öppna frågor 4: Samhällsfilosofi (Keuruu 2007).
yrsa
02.09.2008
Svara på vårt frågeformulär som vi försökt skicka till alla gymnasielärare i Svenskfinland. (Vi har fått in färre än 10 svar.) Frågeformuläret nedan - kopiera och skicka till fifi (a) abo.fi! Hälsar red. Yrsa
* * *
Till lärarna i filosofi i gymnasierna i Svenskfinland/rektorer vid gymnasier i Svenskfinland - att forwarda till filosofiläraren

Stöd för undervisningen i filosofi: en förfrågan från Filosofiportalen Filosofia.fi och författarna till den nya läroboksserien Öppna frågor
Frågeformuläret består av fem begränsade delar.

*Om projekten Filosofia.fi och Öppna frågor*
Den finländska nationella filosofiportalen Filosofia.fi öppnades den 26.9.2007. I portalen finns ett omfattande filosofiskt material på svenska på www.filosofia.fi/se, bland annat en filosofisk ordbok, ett e-klassikerbibliotek, en omfattande refererad länksamling och ett ”elektroniskt arkiv” med texter om filosofin i Finland genom tiderna. Allt material i Filosofia.fi är gratis tillgängligt för alla (projektet är icke-kommersiellt).

Den svenska delen av portalen skapas vid ämnet filosofi, Åbo Akademi. För portalen som helhet står Niin&näin och Eurooppalaisen Filosofian Seura ry (EFS).

För filosofiportalens del planeras en ”läromedelsdel” med material som är avsett att stöda undervisningen i filosofi i gymnasiet. Under 2008 kommer den sista delen av den nya läroboksserien Öppna frågor för filosofi i gymnasiet ut (Söderströms) och författarna till serien arbetar med ett stödmaterial för lärarna.

I det här brevet frågar vi dig, lärare i filosofi i ett gymnasium i Svenskfinland, om vilket slags material du behöver och vilket slags material du tror att dina elever behöver. På detta sätt hoppas vi att både lärarhandboken och portalens läromedelsdel kan bli så bra och användbara som möjligt. Vi efterlyser också material som lärarna vill dela med sig via portalen.

Det går fint att skriva svar helt fritt och ignorera de kategorier vi har föreslagit. Kategorierna är snarare förslag! Vi tar gärna emot fria och detaljerade förslag.

*Svara gärna senast den 1.10.2008 (förlängd tid!)!*

Formuläret får gärna besvaras direkt per e-post till fifi(a)abo.fi eller faxas till Yrsa Neuman/Filosofi faxnr 02-215 4845 eller postas till Filosofiportalen, Filosofi, Yrsa Neuman, Arken, Åbo Akademi, 20500 Åbo.

Åbo/Helsingfors 30.7.2008

Yrsa Neuman, svensk redaktör för Filosofia.fi (FM, doktorand, Åbo Akademi)
Gunilla Teir, medförfattare till Öppna frågor, gymnasielärare i filosofi, Kristinestads gymnasium

---

FRÅGEFORMULÄR
[Anvisning: sätt kryss, skriv ja/nej, längre svar efter frågan!]

*I Frivillig del*
Namn
Gymnasium
E-post

Skicka mig gärna en påminnelse då läromedelsdelen öppnar!  Ja/Nej
Skicka mig gärna resultatet av denna "undersökning". Ja/Nej

(oBS! Vi ger inte e-postadresserna vidare och skickar inte irrelevant skräppost utan informerar totalt två gånger om läromedelsdelens framskridande. En eventuell e-postlista får man möjlighet att själv anmäla sig till i det andra mejlet. )

---

*II Frågor som alla besvarar*
[Elaborera gärna!]

Jag har undervisat i filosofi i gymnasiet i sammanlagt _____ år.

I vårt gymnasium erbjuder vi kurserna (1, 2, 3, 4?)

Min utbildning i filosofi (studiepoäng/grad/år/utbildningens arrangör):

Läroböcker jag använder i undervisningen (mest, nästmest):

Jag undervisar också i (ämnen, stadier):

Jag är intresserad av fortbildningstillfällen speciellt avsedda för filosofilärare:
Nej
Ja       Önskat tema:________________________________________

Jag är medlem i Feto ry
_Ja
_Nej
_Jag vet inte vad det är


*III Om material till lärarna*

a. Lärarhandledningsmaterial jag använder



b. Lärarhandledningsmaterial jag saknar



c. Jag saknar mest:
[Numrera gärna: 1=viktigast, 9=mest onödigt. Det går bra att sätta många ettor. Ge gärna egna detaljerade förslag!]

Diskussionsunderlag (video, ljudfiler, korta texter)
Förslag på diskussionsteman
Video/video på nätet
Annat:
Annat:
Annat:
Annat:

d. Jag saknar material om temaområdena:

e. För lärarhandledningsmaterialet till Öppna frågor önskar jag mig särskilt:


*IV Material för eleverna*

a. Material som jag tror kunde gagna eleverna mest, minst:
[Numrera gärna, elaborera gärna själv: 1=viktigast, 9=mest onödigt. Det går bra att sätta många ettor.]

Flervalstester på nätet om…
Filosofisk ordbok på nätet
Korta stycken att läsa inför diskussion på timmen
Filmsnuttar om filosofer
Filmsnuttar om filosofiska frågor
Övningsfrågor för studentexamen från tidigare år med svarsförslag och bedömningskriterier
Diskussionsforum på nätet
Annat:
Annat:
Annat:


b. Mest stöd behöver eleverna för…

c. Mest stöd behöver eleverna inom området/frågeställningar i anslutning till…

d. De svåraste delarna av läroplanen är…


*V Allmänna frågor*

a. Eleverna behöver mera av materialtypen:
[numrera gärna i viktighetsordning: 1=viktigast, 9=mest onödigt. Det går bra att sätta många ettor. Ge gärna detaljerade förslag på material!]

lättillgängligt material att läsa på egen hand (för intresserade) om….

övningar/tester om…

material att läsa på förhand som sedan behandlas på timmen

material som hjälper eleven att förstå läroboken (fördjupning/stöd)

diskussioner på timmarna

Internetmaterial:

material som gör filosofin som ämne angelägen

Annat:
Annat:
Annat:

b. Jag har material/känner någon som har material som kunde vara fint att publicera i Filosofia.fi:s läromedelsdel: vad, vem:

c. Jag vet någon som borde involveras mer i projekten Filosofia.fi:s läromedelsdel eller då det gäller lärarhandledningsmaterialet för Öppna frågor, vem?:

Tack för hjälpen! Ta gärna kontakt med mera förslag senare!

Yrsa fifi(a)abo.fi och Gunilla gunillateir(a)gmail.com